Förstudie inför en digital tjänst: vad den ska innehålla

Mattias Falk, CTO · · 7 min läsning

De flesta digitala projekt som går snett gör det inte under utvecklingen. De gör det innan, när det bestäms vad som ska byggas. Förstudien är det billigaste skedet att ändra sig i och det dyraste att hoppa över. Här är vad en förstudie inför en app eller digital tjänst bör innehålla, och hur du känner igen en som inte gör det.

Varför förstudien avgör projektet

Att ändra en mening i en förstudie kostar nästan ingenting. Att ändra samma sak när tjänsten är byggd kan kosta en stor del av budgeten. Ändå är det vanligt att förstudien blir en snabb runda av interna möten, och att det som kommer ut är en lista med funktioner.

Då händer det som händer i många projekt: leverantören bygger precis det som beställdes, i tid och inom budget, och det visar sig att det var fel sak. Ingen har slarvat. Underlaget höll bara inte.

Vad en bra förstudie innehåller

1. Problemet, utan lösningen

Vad är det som inte fungerar, för vem, och vad händer om det inte blir löst? Vad gör man i dag, och varför räcker det inte? Beskrivningen ska gå att läsa utan att en app nämns. Står lösningen redan i problemformuleringen har förstudien bara ett jobb kvar: att motivera ett beslut som redan är fattat.

2. Människorna som berörs

Inte bara de som ska använda tjänsten, utan också de som påverkas av den, de som bär ansvaret och de som ska förvalta den. Beskriv dem som människor i roller, inte som ”användare” eller som organisationer. Har två roller i samma organisation olika behov är de två olika grupper, och de kommer att behöva olika saker av tjänsten.

3. Vad de behöver, och vad som står i vägen

Här hamnar många förstudier fel och skriver funktioner. Beskriv i stället vad människorna försöker få gjort, vad som gör det svårt i dag, och vad som skulle vara annorlunda om det fungerade. Behov handlar inte bara om det praktiska. Hur det känns och hur man uppfattas av andra avgör ofta om en tjänst faktiskt används.

4. Vad som är belagt, och vad som är antaget

Varje påstående i förstudien ska gå att följa till något: en intervju, en rapport, ett beslut, statistik. Det som inte går att belägga är inte värdelöst, men det ska stå som ett antagande eller en öppen fråga, inte som ett krav. Till varje öppen fråga hör en tanke om vem som kan besvara den. Hur man tar reda på svaren skriver vi om i Validera en appidé innan du bygger den.

5. Förutsättningar och ramar

Budget, tidsplan, befintliga system som tjänsten måste prata med, och vem som ska äga och förvalta den efter lansering. Hur personuppgifter hanteras enligt GDPR. Krav på tillgänglighet, som för offentlig sektor följer av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Ramarna avgör vilka lösningar som är möjliga, och de är billigast att känna till tidigt.

6. Hur ni vet att det fungerade

Bestäm innan något byggs vad som ska vara annorlunda när tjänsten är i drift, och hur det ska mätas. Målen ska handla om effekten för människorna, inte om leveransen. ”Appen lanserades i tid” säger ingenting om ifall någon blev hjälpt.

Varningstecken på en förstudie som inte håller

Den är en funktionslista. Funktioner är svar. En förstudie som bara innehåller svar har hoppat över frågorna.

Ingen utanför organisationen har tillfrågats. Workshops med de egna medarbetarna är värdefulla, men de ersätter inte samtal med människorna som har problemet.

Lösningen var bestämd innan den började. Då är förstudien en motivering, inte en undersökning.

Den har inga öppna frågor. En förstudie utan öppna frågor har inte hittat alla svar. Den har slutat leta.

Måtten handlar om leveransen. Lanseringsdatum och antal funktioner säger inget om ifall tjänsten gör det den ska.

Förstudien och upphandlingen

Ska tjänsten upphandlas är förstudien grunden för kravställningen. En förstudie som beskriver behov och önskad effekt gör det möjligt att låta leverantörerna föreslå hur problemet ska lösas, i stället för att beställa en lösning som ingen har prövat. Det ger bättre anbud, och det gör dem lättare att jämföra, eftersom alla svarar på samma fråga.

Hur lång tid tar det?

Det beror på hur mycket som redan är känt. För de flesta appar och digitala tjänster handlar det om veckor, inte månader. Det är kort jämfört med vad det kostar att bygga fel sak, och det är det enda skedet där det fortfarande är billigt att ändra sig.

Den bästa förstudien är den som gör att ni kan säga nej till rätt saker. De flesta appar som aldrig används hade behövt en.

Fler artiklar

Ska du bygga något som ska användas?

Berätta i ett stycke vad du vill bygga och för vem. Om det passar svarar vi inom två arbetsdagar.

backtobetter@riseup.net · Sverige